Hur väljer jag sadel, vem ska jag fråga och hur vet jag att det blir rätt?

Utbildningen för sadelutprovare, inpassare eller sadelmakare är idag väldigt begränsat, många inom branschen är nischade och provar i huvudsak ut ett märke.

Finns det flera sadelutprovare i området –  hur du väljer sadelutprovare.

• Kunskap om anatomi och biomekanik
• Sadelns konstruktion
• 3D form
• Ryttarens fysiska förutsättningar

Är du villig att förändra din ridstil, kanske ta en ridvila på vägen mot en stark och hållbar överlinje?

”För att en sadel över huvud taget skall kunna vara aktuell att passa till en häst, måste bommens tredimensionella form stämma överens med hästens ryggform!
Eftersom alla hästar är olika, finns det idag många sadlar tillverkade med olika bomformer. Bomform är inte detsamma som bomvidd!
En sadelutprovares uppgift är att finna så många sadlar som möjligt med rätt bomform, för att sedan kunna jämföra de olika sadlarna då hästen arbetar, för att kunna avgöra vilken sadel som för dagen är mest lämpad till just denna häst. ” – Mustang Saddlery

Hästens muskler är dynamiska vilket betyder att en utpassad sadel – kanske inte passar för alltid. Som i tidigare inlägg behöver man ompröva, ställa frågan och dokumentera vad som händer i hästens kropp. Regelbundna kontroller vid sadelbyte är därför alltid att rekommendera. Beroende på vilket utgångsläge du starta i kanske du behöver kontrollera sadeln redan efter 3månader och därefter minst en gång per år. Det handlar INTE om ett försäljningsknep utan om att en muskel som varit klämd som sedan får plats kommer expandera och växa, och därför kan stoppning eller bomvidd behöva förändras. Vänta inte för länge, investera i en ordentlig regelbunden sadelutprovning så sparar du pengar som på sikt sätter sig i leder eller kan vara svårare att lokalisera.

” Det är inte så enkelt att man kan sätta ett likhetstecken mellan att en sadel rent fysiskt passar hästen och att hästen också trivs i sadeln. (Jämför om du provar skor. Du kan hitta skor som är lagom stora, men är så obekväma, att du inte skulle drömma om att ens gå ett varv runt kvarteret i dem.) Precis så är det för hästen. Eftersom den inte med ord kan tala om vad den tycker, är det därför otroligt viktigt att ge akt på hur den reagerar med olika sadlar på ryggen. Det krävs lång erfarenhet av både handhavande av hästar och praktisk ridning för att kunna läsa de rätta signalerna. ” – Equipmentcoach Anna Kemnevall

”Viktigt att sadeln ligger still” lever fortfarande kvar och är enligt min erfarenhet ingen bra målbild. En sadel som ligger still kan i många fall bero på att sadeln är fastkilad och fastklämd. Förändra din ridstil, lättare sagt än gjort, men ibland behöver ryttaren fundera på vilka förutsättningar dennes sits har på hästen och utrustningen. Sitter ryttaren i bakvikt och rider focerat kommer de flesta sadlar skjutas framåt – om den inte är fastkilad. Neutral placering med en generös bomform kan kräva lite finess innan häst och ryttare kommit i gemensam balans. En ung häst växer av naturen både i bredd och höjd. Vissa individer växer framåt 8års ålder och kroppen kan förändras drastiskt. Muskler är ”färskvara” vilket betyder att en skada, en intensiv träningsperiod kan förändra muskulaturen till det sämre eller till det bättre.

”Välutvecklat sadelläge” betyder ur anatomisk aspekt i många fall – muskelartrofi. Muskulatur där cirkulationen kvävts och musklerna har helt enkelt tynat bort. Att hästen har insjunkna partier där sadeln ligger är tydliga indikationer på att sadeln inte passar och behöver ses över. En välmående överlinje sak vara rund och utan punkttryck. Återigen, individanpassad och med viss variation.

Viktigt att skilja på bomvidd och bomform. Många sadelutprovare idag vet inte skillnaden och har aldrig sett bommens form utan stoppning och läder. En ren gissningslek att förstå hur hästens expansion i ryggen (upptill 30%) tillsammans med belastningen av ryttaren påverkar möjligheten till arbete. ”Smala midjor” har blivit väldigt hett där många ryttare upplever att dem sitter bekvämt när bredden inte påverkar ryttarens placering. Om midjan smalnar av i en redan smal bomform påverkar det hästen och bärytan i sadeln. Ställ istället rätt fråga: vilken sittpunkt får ryttaren i sadeln, går positionen av benen alternera och hur påverkar sadeln lårbenets vinkel.

Undvik sadelutprovare som endast provar i stallgången. Att hitta en sadel som passar i arbete för båda parterna med utgångsläget att endast titta på sadeln i gången ger ungefär samma förutsättningar som att köpa ett par gympadojor på hyllan utan att se att dem passar din fot. En MW 17” med plastbom behöver inte ha några likheter med en MW 17” träbom. Form, vidd och hur svängd bommen är kan skilja enormt. Konstruktionen och materialet spelar också en enorm roll. För många år sedan påstods det att träbommar ofta var skeva och snea, att kolfiber var det enda säkra alternativet. Det man inte tittade på var – bommens form. För att avgöra om den slagit sig behöver man sprätta sadeln och kontrollera konstruktionen. En kolfiberbom blir mer ”solid” då materialet inte är rörligt, men det finns ingen studie eller forskning som faktiskt tittat på vad som händer när vi belastar bommen underifrån (hästens arbete) tillsammans med en ryttare som kanske är obalanserad eller tung. Jag understryker därför igen, att ingenting är statiskt, det ”beror alltid på” och samma gäller sadelns stoppning. Inne flugan med permanent stoppning eller memoryfoam material har fått en riktigt skjuts. Ställ dig då frågan – vad händer med stoppningen och belastningspunkterna när vi tillsätter rörelse och en expansion i musklerna?

Låt hästen välja. Om du väljer en sadelutprovare som förstår hästens anatomi, sadelns bomform och ryttarens påverkan och inverkan med balans, vikt och placering har du börjat i rätt ände. Ger du hästen förutsättningar att välja mellan sadlar som skapar utrymme, jämnt fördelat tryck och möjlighet till expansion har du kommit en bra bit på vägen. En häst i neutral position (stallgången) stämmer sällan överens med hur hästen rör sig, och använder sin kropp vid arbete. Det är därför av största vikt att titta på båda delarna. En sadel som gör sitt jobb, fördelar tryck, skapar bärighet och hjälper ryttaren sitta neutralt.

Eftersträva att vara ryttaren som erbjuder en promenadsko, en löparsko och en terrängsko, i flera olika märken och modeller. Fastna inte i att bara erbjuda stilettklackar (trånga takformade sadlar) om du ambition är att skapa en bärig, stark och frisk överlinje.

Låt sadeln vara byggd för hästen, men möjlighet att skapa förutsättningar för ryttaren. Möjlighet att placera ryttaren i balans och i neutral position.

Forskningen går stadigt framåt, trapetziusavlastande konstruktioner, sittpunkt för ryttaren varierad mellan långt fram, långt bak och mitten samt material i stoppningen som kan ge ekipaget förutsättningar. Om du som hästägare har god kunskap om anatomi och fysiologi kan du välja en sadelutprovare som endast specialiserat sig på sadel. Är din kunskap däremot begränsad – välj en sadelutprovare som förstår biomekanik, anatomi och muskelns friska utseende. Som pricken över i’et, väljer du en sadelutprovare som förstår fysiken i människan och vilka individuella behov denna kräver har du bättre förutsättningar att hitta något som passar hela ekipaget..

Ställ fråga, fundera på hur hästen känns under en utprovning, stel, mjuk, bjuder den eller springer den bara – eller kanske lägger den in bromsen? Om den svarar det sistnämnda – bromsen ligger i behöver det nödvändigtvis inte vara för att sadeln inte passar, det kan vara så att hästen bär mer än någonsin och orkar därför inte bjuda, men i en annan sadel springer för att trycket är mer välkänt i en trasig preferens.

Välj din sadelutprovare med omsorg, se över vilka kunskaper, bakgrund och vilket utbud som är tillgängligt.

• Kunskap om anatomi och biomekanik
• Sadelns konstruktion
• 3D form,
• Ryttarens fysiska förutsättningar

Välj en sadel som skapar möjlighet till en frisk, sund och stark överlinje och som hjälper ryttaren att placera sig rätt. Inte på bekostnad av hästens bäryta, inte på bekostnad av hälsa. Ligg steget före, ställ din häst frågan så undviker du kompensatoriska skador eller avbrott i hästens biomekanik och rörelseflöde.

Kom ihåg – var en tillgång till din häst. Att välja en sadel som passar för hästen, ryttaren och syftet med er ridning är alltid vägledande men aldrig statisk. Variation skapar förutsättningar för hållbarhet, ett bra träningsschema och balanserad vila ger rätt förutsättningar för en hållbarhet i helhet.

När individen har fått säga sitt om hur den mår i sin kropp är det dags att välja utrustning.

I föregående inlägg  {Vad är en protest?} belyste jag återigen Hållbarhet i helhetsom språngbräda för att kunna välja rätt utrustning. Inlägget om protester lyfter jag vikten av att kontrollera att din häst mår bra i sin kropp. Ta hjälp av en veterinär eller terapeut för att skapa förutsättningar för ett samspel med din häst. Nästa steg blir att titta på hästens utrustning.

 

För att välja ett träns som passar din häst behöver du ha lite koll på anatomin av hästens huvud, vart har vi känsliga nerver och vart går de stora blodkärlen. Återigen är detta individuellt, det är lätt att luras av reklam där tillverkaren har tagit fram ett anatomiskt träns – men passar det min häst och förutsättningarna min häst har.

Värt att titta extra på – grimaserar min häst, visar den tänder eller vill den inte stänga munnen kring bettet? Behöver jag en snokrem – om ja vad är syftet?

Som tidigare – det finns sällan ett träns som passar alla, ett bett som passar alla eller en sadel som passar alla. Vissa hästar trivs inte i huvudlag men behöver använda det om ryttaren har ambition att tävla. Här handlar det om att skapa de bästa förutsättningarna för sin häst.

När du har koll på anatomin och ställt dig frågan hur ditt träns passar din häst, utan onödigt tryck på nerver eller blodkärl kommer nästa del – bettet. Bettet är nödvändigt i det flesta tävlingsformer och starkt reglerat i TR och ytterligare regleringar finns om du tävlar ponny. Läs på i TR vad som är tillåtet, ställ frågan till en överdomare om du har svårt att tyda texten. Att bli diskvalificerad för ett bett på grund av okunskap är en onödighet som är lätt att åtgärda.

Från ridskolan lär man sig ofta att passa in bettet med glad mun (om bettet är delat), att sidorna inte ska sticka ut för långt, men heller inte klämma hästen i mungiporna. Är längden rätt justerad kommer höjden på bettet. Här har referensramen varit ”två veck” men återigen – vi jobbar med individer och behöver hitta det som passar din häst. Fager är ett svensktillverkat märke som specialiserat sig på utformning av bett tillsammans med veterinärer och flertalet studier. Fagers återförsäljare kan vägleda dig och du kan även hyra ett bett inför ett kommande köp. Winderen har ett eget system där du kan koppla loss sidodelen av bettet och mundelen finns i olika varianter och är skonsamt mot hästens mun. Övriga välkända märken har hittat sina finesser och fördelar som Sprenger m.f. Fastna inte vid vad som är häftigt eller köp ett bett baserat på märke – köp ett bett som passar din häst.

Inpassningen av bett: Ställ frågan till din häst. Ett enkelt sätt är att låta bettet hänga något i sidostycket, låt hästen suga, pilla och flytta bettet till där den sedan nöjer sig, anpassa sidostycken efter vart hästen valt att placera bettet. Även här finns det flera saker att ta hänsyn till, höjd på gom, laner och andra känsliga delar i hästens mun. Ställer du frågan har hästen chans att svara vart bettet ligger bäst.

Förutsätt att hästen har ett träns som passar huvudets anatomi, ett bett som fungerar för aktiviteten du ska utföra och är väl inpassat för att placeras rätt och så bekvämt som möjligt. Alternera gärna med bettlösa alternativ om det passar din häst. Variation skapar olika förutsättningar och förflyttar tryck, det betyder att vi skapar nya förutsättningar för hästen att arbeta med sin kropp och svara på våra signaler.

Nästa steg blir att hitta en sadel som passar hästen, och optimerar ryttaren. Här finns det en uppsjö av sadlar och även sadelutprovare, sadelinpassare och sadelmakare att tillgå. Du kanske har god koll själv, men återigen behöver du ställa frågan vilka förutsättningar du vill presentera för din häst. Att välja endast ett märke att prova – är i vissa fall som att erbjuda hästen 5 par stilettklackar i olika klackhöjd. Hästen kommer välja den som är minst obehaglig men kanske inte den som faktiskt passar bäst. För att hålla detta inlägg något lättsmält kommer jag dela upp utrustningsinlägget och fortsätta med sadel, tankar, erfarenheter och tips för hur du väljer rätt sadel för rätt disciplin som passar dig och din häst men som ger friheten för utveckling.

Fortsättning följer.

Kommunikation men en häst som vågar uttrycka sig – till en ryttare som lyssnar.

Resan började med hästens hållbarhet vi flyttar fokus vidare till utrustning. Innan vi djup dyker behöver vi ställa oss några frågor. Har jag en kommunikativ häst som jag lyssnar på, eller en tyst häst som lyder mina regler.

”Det har alltid fungerat att göra så, min häst har aldrig protesterat”.

Denna mening ses och hörs allt för ofta i metoder om inlärning, utbildning och träningsupplägg. Ställ istället frågan – skulle du springa ett maraton i stilettklackar bara för att det går? Sadlar är ett hett ämne som vi fördjupar oss i nästa inlägg. Jag kommer hålla frågorna öppna och skapa tankar i vad som är värt att ompröva.

Sadeldjungeln är för många skrämmande, kostsam och komplex. Den lättaste vägen att vandra ör att inte ställa frågor. Så länge skador inte uppstår eller tydliga avvikelser får sadeln duga. Återigen behöver du gå tillbaka till referensen, hur ser min häst ut, hur har den sett ut, hur borde den se ut. Att fastna vid inne märken som proffsen nyttjar är en stor fälla, dels för att ryttaren är en helt annan, men också för att deras referens kan vara en helt annan. Ta en titt på hur deras hästar ser ut i sin överlinje och fundera om det är så du vill att hästens kropp ska se ut – glöm resultaten. Pris, kvalité och status diskuterar vi i nästa inlägg.

Värt att ompröva:

”den fungerar och hästen har aldrig protesterat”.

Låt den meningen landa en stund – aldrig protesterat, vad innebär protest och ska det vara nödvändigt för att förändra, förbättra eller skapa förutsättningar?

Vad är en protest? Återigen är det individuellt, ”högljudda” hästar visar tydligt att något inte stämmer. Tyvärr har människan över lång tid ursäktat det med dåligt uppförande, bus, lynnesfel eller andra ursäkter. Ursäkter som vi valt att använda istället för att fundera hur en harmonisk, nöjd och glad häst arbetar och löser uppgifter.

När vi studerar hästar talar hästen ett tydligt språk, om vi är villiga att lyssna. Tecken på obehag eller smärta:

 

• Svanskpisk
• Hugger mot sadel / sparkar eller styrker öron
• Svårt att byta galopp
• Springer – men bjuder inte
• Saknar bjudning
• Sparkar bakut / bockar
• Svårt att landa i rätt galopp / bockar eller sparkar i landning

Alla ovanstående är avvikelser i hästens rörelseflöde / indikation på smärta.

Innan vi börjar titta på utrustningen är ett gott råd att kontrollera – hur ser min häst ut i sin kropp? Ta hjälp av någon med kompetens inom terapeutiskt arbete, massör, equiterapeut, equiopat eller liknande vars profession utfår från hästens anatomi, muskeluppsättning och viss kunskap inom nervsystem och hur hästen ser ut i sin kropp.

Hugger hästen mot utrustningen eller har svårt att gå fram?

– Indikationerna behöver inte vara utrustningsrelaterade utan kan likväl komma från magen och tarmens normala funktion. Fungerar tarmen som den ska, mår min häst bra på insidan? Här behövs oftast veterinär kopplas in för att undersöka hästens hälsosatus.

Arbetar min häst optimalt på töm / lina / rep men tappar bjudningen vid ryttare?

Denna indikation kan skilja sig från ovanstående och utrustningen kanske förhindrar hästen för att utföra det som förväntas av den.

Sparkar, bockar, eller ett uttryck som inte hör hemma inom sporten ”den är dum eller tjurig”. Hästar är av naturen sällan dumma eller tjuriga. Tyvärr har hästar utvecklat dessa avvikelser för att vi återigen – glömt bort att lyssna. Kan den, förstår den, vill den ?

Många struntar i att ställa frågan för att det är svårt att veta vart man ska börja. Kom då ihåg att börja med att fråga är att skapa förutsättningar. Smärta är lika individuellt för hästar som det är för människor. Vi har inte samma preferens och vi är alla olika tåliga för saker som känns mindre bra. Rörelsestörningar, problem att fatta eller landa i rätt galopp är i många fall relaterade till hästens kropp. Nästa steg som också förstör flödet mellan muskler och förhindrar bärighet är utrustning och sistnämnd – ryttaren.

Den tysta hästen – är den svåraste hästen. Den som inte säger något, som utför det vi ber men saknar flöde, saknar rörelseomfång eller tappat sin röst. Ryttaren utsätter sällan sin häst för stress eller obehag medvetet, men vi är däremot skyldiga våra hästar att vara en tillgång. Skyldiga att ställa frågan, skyldiga att lyssna. Relationen till våra hästar borde vara vår högsta prioritet, inte resultat, tävlingar eller egoistiska målsättningar. Främst inte – om det är på bekostnad av hästens välmående. Tränare, träningskompisar eller annan sakkunnig person som tycker att hästen ska foga sig, tvång, våld eller press är – en okunnig person. Fina titlar, väl presterande elever eller lång erfarenhet är oftast det vi lockas till. Egna resultat, ekipage matchade till SM eller ett långt CV är inte samma sak som kunskap. Kunskap om hästens biomekanik, välmående och välfärd måste väga tyngre. Återigen, titta på hur deras häst bär i sig i arbete, hur den ser ut i sin kropp istället för att se hur den presterar. Resultat är inte en måttstock som berättar hela historien.

Tränare som föreslår tungfelsbett, åtdragna nosgrimmor eller rider på kraft och teknik i en sadel som varken passar häst eller ryttare är återigen – tydliga indikationer på att det saknas kunskap.

Utbildare som max belastar sin häst vid unghästutbildning ”för vi har alltid gjort så” är inte en förebild eller en kompetent person om hästen packas in i en låda där LYDNAD är viktigast. SAMFÖRSTÅND borde vara ledordet. En ung individ som ska hålla hela livet borde får en chans att lära sig att höras, kännas, utbildas och utvecklas.

Ridsporten har under årtionden format ett hårt klimat där prestation styr framfarten av quickfix och elitryttare som jagar titlar men som saknar kunskap. Kunskapen borde påvisa en häst som blir hörd, som får uttrycka sig och en människa som lyssnar och känner in – är vi tillsammans eller är det en one-man-show.

Våra fantastiska djur har tyvärr en enormt välutvecklad förmåga att behaga oss. Priset betalar dem, i tysthet eller med en hög röst som oftast korrigeras. GP i dressyr är det många dansanta hästar som får skyhöga poäng som saknar bärighet i kroppen, underkastat sig bettet eller ryttarens hand som fortsätter att leverera rosetter och priser i många år. Hopphästar som vinner internationellt som helt saknar överlinje, helt tappat sin biomekanik och möjlighet att hantera belastningen som presenteras.

Fråga er häst, fråga er själva – vilken typ av häst människa

vill jag vara för min häst? Eftersträva att vara en häst människa som du själv hade varit häst hos.