Under förra veckan publicerade min mentor nyttiga bilder och väckte mycket tankar kring sadelläge och sadelgjordsläge. Hur hästen anatomiskt ser ut och vilka förutsättningar som finns i ursprung, och hur muskler påverkar dessa förutsättningar.
http://www.eklunda.com/hemerald.html
Igår hamnade jag i en spännande diskussion med en uppfödare hur vi ser på hållbarhet och typ (exteriör) och vilka för och nackdelar vi som olika individer ser på förutsättningarna.
på vilka för och nackdelar ni ser med era ögon på typ, hållbarhet och förutsättningar. Tänk på att vi ser saker på olika sätt och förutsättningar är också individuellt. Bolla gärna tankar och idéer och funderingar så lär vi oss längst vägen tillsammans.
När jag har tittat på hingstar för avel har jag tittat på språng, rörelser och mest hur dem löser uppgifter tillsammans med sin ryttare. Utseende om det tilltalar eller inte spelar också stor roll (uttryck). Inga avvikande extrimiter utan att på något sätt vara expert har också fallit för ögat.
”En stark rygg” är så klart något alla önskar, det kan man tänka alltid betyder en kort rygg. Värt att tänka på är ”vart får sadeln plats” och vilken sadel skulle kunna passa. Det öppnade helt klart nya dörrar för mig och gav mig mer att fundera på inför framtidens val av hingstar.
Med dessa nya glasögon ser jag andra saker än det jag sett tidigare som kommer ligga till grund för ett framtida avelsförsök. Däremot är jag ödmjuk inför ny kunskap, älskar att fundera, diskutera, spekulera vad som ger vad och vilka fördelar som är viktigare än andra och hur man ska välja i sin prioritering. Så tacksam att jag har kunniga människor i min omgivning som är villiga att diskutera och argumentera för sin sak tillsammans med mig för att öka kunskap och visdom.
Mitt vaga löfte om att uppdatera bloggen regelbundet ska förhoppningsvis börja ta fart inom kort. Familjen har börjat detta år med både magsjuka och även vår vända av covid vilket har skapat en hel del förseningar.
Till lite mer glädjande besked har Diplomet och Certifikatet från min Massage & Laserterapeut utbildning kommit vilket känns fantastiskt. Det innebär en prisjustering på hemsidan – kika gärna in där för att se vad som gäller för 2022. Dem som har tidigare bokade behandlingar som ligger på is pga sjukdom betalar givetvis elevpris. Nya bokningar framöver gäller prislistan.
För att utveckla Horse & Equestrian vidare önskar jag ert engagemang om innehåll på hemsidan, bloggen och instagram. Vad vill ni se, höra och läsa om ? Vad inspirerar er, motiverar eller eller finns det något ni funderar över?
Halva mitt företagande bygger på er, resterande är hästen. Deras talan behöver vi ibland föra – främst när vi arbetar med en skärm emellan. Skriv gärna en kommentar eller maila mig på evelina@horseequestrian.se för ämnen, inlägg eller tankar som ni gärna vill att jag lyfter i någon av kanalerna.
Önskar att ni får vara friska, glada och att ni pussar era fyrfotande vänner en extra gång nästa gång ni får chansen!
Gillian är en fantastisk inspiration och utbildare med ”Horse Inside Out” och här kommer 3 bra tips för att stärka den äldre hästen. Dessutom kan dessa övningar stärka en yngre häst på ett skonsamt sätt för att optimera stabilitet och balans. För er som rider eller använder mig som behandlare vet ni att jag har en förkärlek för stabilitet och balans och att stärka hästens ”neutrala hållning”. Med det menar jag – att stärka hästen i passitivitet.
Sedan sista inlägget har det blivit en lite bloggpaus för att hinna ikapp med elever, behandlingar och planering av kommande kurser.
Vi firar julen uppe med min familj i norr och har fokuserat på återhämtning och lite kvalitetstid. För visst kommer ni ihåg att man behöver träning, men ibland också en paus.
Jag har avslutat mina studier och landar lite inför kommande yrkeshögskola som sträcker sig över 2år med studier på distans vilket möjliggör utveckling av företaget under 2022.
Under min ledighet passar jag på att läsa på inför examinering och certifiering av Massage & Laserterapeut utbildningen och breddar genom ytterligare studier så helt på latsidan ligger jag inte.
I dagarna nära kommer jag publicera en 7dagars challange för dem som följer mig på instagram med fokus på stretch och rörlighet mindre än 10min varje dag för att mobilisera, stabilisera och möjliggöra rörelse i vardagen för ett gott välbefinnande men också för att skapa nya förutsättningar.
När ledigheten är över kommer jag återgå till dagliga övningar, magövningar och utmanande pulshöjande övningar – söker ni inspiration släng iväg en rad eller kontakta mig via min hemsida.
Jag önskar er en god jul och lovar att 2022 bjuder på mycket spännande och mer matnyttigt för att fortsätta utbildningen till en bra hästägare, ryttare och kanske till ett lite större liv.
Erbjud kontakt – låt hästen välja när den är redo.
När man bestämt sig från att sluta ”ta kontakt” och erbjuda kontakt kan det finnas en del gråzoner då hästen är van ett visst tryck och ryttaren är van en viss tyngd i tygeln. Låt förändringen ta tid och bygg upp övningar som över tid – ger en behaglig kontakt.
Om hästen föredrar kontakt i ett varv, är det ett gott råd att ge hästen den förutsättningen. Om höger varv är problemet – ställ vänster tills hästens kropp hittat balans och stabilitet innan den rakriktas eller ställs i rörelseriktningen. Samma sak gäller om hästen inte kommer fram till bettet (slår sig fri eller kryper bakom) under en uppvärmning eller i mitten av passet, bjud på lite utrymme – rid lätt ett par steg, kanske fungerar motställande eller växla ner i tempo eller gångar.
Att hitta självbärighet och balans om man är van att ”rida mellan hjälperna” kräver tålamod och tid. Förändringen sker inte över en natt och det är något som också behöver vara ”ett steg fram två tillbaka” för att hästen ska hitta sin nya kropp – eller återgå till dess ursprungliga funktioner. När det kommer till ryttaren, våga ha delmål i träningen. Även om travarbetet inte blev som du tänkt – kanske skritt på lång tygel i slutet av passet bjuder på några fina avspända steg där halsen får gå ut, framåt, nedåt och som vanligtvis är korta och spända.
När man väljer att ”utesluta brus” och hitta tillbaka till små, på sikt osynliga hjälper måste vi också komma ihåg att det krävs närvaro. Andning som jag skrev om i tidigare inlägg kan vara ett bra verktyg.
Låt affirmationen vara långsiktig, kanske är målet att om 6månader ha bättre bärighet för att om 1år befäst bärigheten och därefter utveckla den. En oliksidig häst behöver få tid att balansera och stabilisera sig i den nya hållningen för att in leder, senor och andra kroppsdelar ska ta för mycket stryk. Ge det tid, ta med ditt mål i den långsiktiga planen och dokumentera för att se hur kroppen utvecklas.
Foten, skänkeln och underbenets placering påverkar hela ryttarens kropp och balans.
Ryttarens knäled och fotled ska absorbera stötar och bibehållas stilla – men inte statiska. Under hela mitt liv har jag fått höra – trampa ner hälen, vinkla in tårna. Jag har alltid gjort så gott jag kunnat men det har alltid medfört spänning och smärta vilket tränare saknat förståelse för. Idag vet jag att det inte handlar om förståelse, utan begränsad kunskap.
Tittar vi på fotens placering ska den placeras med stöd under trampdynan i stigbygeln. Valet av stigbyglar har varit ett hett ämne under många år, visste ni att det inte finns några säkerhetstest utformade för att kvalitetssäkra hur säker stigbygeln faktiskt är i olika scenarion?
För att optimera ryttarens belastning i stigbygeln behöver vi först titta på hur ryttaren står och går på sina fötter. Har foten stöd i ett neutralt läge, pronerar ryttaren eller supinerar den? Om ni vanligtvis har inlägg i era vardagliga skor – använd även dem i rida ridstövlar eller ridskor för att hjälpa foten bibehålla en sund placering.
Nästa steg blir att titta på vart foten är placerad i stigbygeln. All forskning tyder på att foten ska placeras med den bredaste delen som stöd över stigbygelns platta. Det betyder alltså att vi minskar vinkeln i fotleden och förhindrar möjligheten att hälen ska sjunka djupt. Hur kan det då minska risken för skador?
Enkelt förklarat: Vi står och går på hela foten, tränar vi på gym, marklyfter vi med hela foten platt på underlaget eller hälen något upphöjd. Aldrig nedsänkt. Om vi struntar i vad vi vet om hur vi går står eller tränar och håller oss fast vid den gamla skolan om att hälen ska vara nedsänkt. Vad händer med belastningen i fotleden om balansen uteblir? Kanske landar din häst efter ett hinder i obalans, hoppar hastigt åt sidan eller snubblar? Leden belastas då i ett ytterläge utöver det vi redan tvingat den till. Skelett, senor eller mjukdelar får då absorbera hela belastningen. Klarar sig fotleden blir det nästa led som får ta smällen – knäet. Pressas hälen dessutom nedåt kommer underbenet föras framåt och ryttaren placeras på rumpan och ofta bakom hästens rörelsecentra.
Låt foten få stöd, låt leden slappna av och möjliggör en mjuk belastning och att leden får göra det den är skapt för – absorbera och fördela.
Åter till mina problem med utåtpekade fötter och belastning på utsidan av fotbladet placerad i en sadel jag inte rider i till vardags. Mina första tankar var att sätet var bekvämt, sadeln något bred men belastningen på foten obehaglig och så även vinkeln till mitt knä. Under utbildningen alternerade vi därför placeringen i sadeln. Jag fick möjlighet att ”padda upp” sätet, smalna av midjan och min position i foten förändrades helt. Helt plötsligt kunde jag hålla fötterna relativt rakt, hela foten fick stöd i stigbygeln och smärtpåverkan avtog. Tittar vi på individnivå faller mina fötter ut åt sidorna om jag sitter på golvet med raka ben. Jag får anstränga mig för att hålla dem raka och med muskelkraft och spänning fixera dem för att slippa att dem faller utåt. Vid ett knäböj begränsas min möjlighet i bottenläget om placeringen av fötterna är raka och parallella. Utgår jag däremot från en något utåtroterad position och något bredare, blir bottenläget avsevärt djupare.
I tidigare inlägg Lodrät sits eller vertikal sits pratade vi om ryttarens hand, ryttarens tyngdpunkt och ryttarens placering. Detta inlägg började med ryttarens fot, hur knyter vi då ihop säcken?
För att ta hästens om referens – i en bärig hållning är hästens blick framåt, bröstkorgen rest, ryggen sträckt bakåt och bakdelen agerar mothållande. Om vi placerar ryttaren korrekt men låter ryttaren titta nedåt – vad händer då med tyngdpunkt, rörelseriktning och möjlighet att centrera sina hjälper och bli en lätt ryggsäck att bära? Kan vi påverka en framtung häst genom att placera oss centrerat och i god hållning?
Jag börjar alltid med att korrigera ryttarens bröstkorg om denna blir framåtsjunken och blicken faller nedåt. Lyft bröstkorgen ! Visa ett vackert halsband, var stolt över din ridning! För det yngre eleverna brukar jag ibland uttrycka mig som att dem ska leta efter enhörningens horn. Ser du hornet?
Att optimera och utveckla ryttarens sits tar tid, det krävs viss finess, mycket träning och en förståelse att ridning ska inte – när den är som bäst leda till smärta. Ta hjälp av någon som förstår hur människans kropp fungerar, hur du optimerar rörelse och hur du möjliggör det du kanske älskar mest – utan att betala ett högt pris i din kropp.
Om du går och står i god hållning, ökar du chansen att även rida med god hållning. Avspänt, högtidligt och fokuserat kan du stärka dig för att optimera hästens rörelse, välbefinnande och på så vis även dess hållbarhet. Studier visar att ryttare som aktivt arbetar med sin egen fysik även möjliggör rörelse i hästen, minskar risken för hältor eller rörelsestörningar.
I nästa inlägg kommer vi titta lite på ryttarens mentala prestationer. Hur kan ni maximera resultaten under ett träningspass, slå poängrekord eller avancera i klass. Är mental träning viktigt och hur börjar man leta svar på frågor man inte kan sätta ord på. Inlägget kommer innehålla generella observationer men även specificerat hur jag arbetar med mina elever för att möjliggöra prestationer och förutsättningar för resultat.
Sedan urminnes tider har vi lärt oss den lodräta sitsen. Huvud, axel, höft och häl. Men vad innebär den lodräta sitsen för ryttarens biomekanik, placering och balans?
Om vi börjar med att dra ett sträck mellan dessa punkter, hamnar vi då i balans? ovanpå hästens rörelsecentra, avspänt och stabilt. Kommer svaret till er direkt – bra! Om det är en självklarhet att det inte är möjligt att sitta så, balanserat och avspänt. Om ni var osäkra eller svarade ja, behöver vi titta på varför den gamla referensen av punkter inte är aktuell.
Ryttaren har 3 plan ur träningslärans aspekt, frontal, horisontal/transversal och sagital.
– klippet är ca 4min långt på engelska med förklaring hur planen ser ut och hur rörelsen i dess leder fungerar.
Innan ryttaren korrigerar sin sits uppsuttet råder jag alltid till att kontrollera rörelsen avsuttet. Bibehåller ni centrering utan att skruva, förskjuta eller förändra övrig kropp och agerar kroppen olika eller lika? – Tips på övningar kommer i nästa inlägg.
Att bryta ett gammalt mönster leder oftast till misslyckande, men att träna på någonting nytt ger inte samma motstånd. Av den anledningen pratar jag ofta om vertikal sits eller neutral bäckenposition. Kanske låter som rena grekiskan, men oftast har dessa två ord ingen innebörd – vilket betyder att det heller inte finns några förväntningar.
Neutral bäckenposition: Bäckenet vilar utan anspänning mitt över hästen, utan att tippa framåt eller bakåt. En naturlig svank är ingenting som måste korrigeras. Återigen, individens förutsättningar måste få styra. Svankar ryttaren däremot för att det saknas stöd för lårben, ett säte eller en sadelkonstruktion som välter ryttaren i framvikt har vi andra saker att åtgärda än att instruera ryttaren att ”sätta sig på rumpan”. Tippar ryttaren bakåt och vi har i detta fall uteslutit sadelns förutsättningar behöver vi titta på vart ryttarens ben är placerade, vart ryttaren för stöd för sin fot och vad ryttaren kompenserar.
Vertikal sits: Visualisera en klädnypa där ryttarens höftled blir vajern på klädnypan. Det skulle alltså betyda att den endast kan omsluta eller separeras i en led – höftleden. Övriga plan ”faller rakt ner”. Om klädnypan blir svår, tänk på en barbiedocka. Barbie har aldrig haft knäleder som går röra. Ryttarens knän ska alltså, i den mån det är möjligt vara stilla, för att kunna absorbera hästens rörelse men inte knipa, eller flaxa.
3 sittben: Historiskt sätt har vi alltid pratat om att känna efter sittbenen i rumpan, någonstans på vägen tappade vi det främre sittbenet. Pubisbenet / blygdbenet. Bäckenets främre punkt. För att sitta i en neutral / vertikal position i sadeln måste alla dessa ben belastas lika. Låt balansen komma i mitten och föreställ dig att du sitter på en trekant. Återigen är detta individuellt hur kroppen är skapt, men att vara medveten om att kontakt ska finnas i samtliga skapar en ny referens.
När vi placerat ryttarens bäcken neutralt behöver vi titta på vilka förutsättningar ryttaren har för stöd av sin skänkel. Utgår vi från att fotknölen blir referens istället för häl, kan vi dra en linje från huvud, axel genom höften ned till fotknölen. Här kommer vattenskålen behålla sitt innehåll.
Sadelns förutsättningar spelar givetvis en stor roll om det är möjligt att sitta neutralt. Hoppsadlar försvårar placeringen då den vertikala linjen är anpassad för en lättare sits. Men en sadel som har möjlighet att variera vart stiglädret kommer ner till ryttarens fot – går det individanpassa denna förutsättning via stigläderkrampan.
Om ryttaren sitter i en neutral position går hästen plocka bort och ryttaren kommer landa på sina fötter. Sitter ryttaren däremot i framvikt – kommer den trilla på näsan, sitter den i bakvikt – landa på rumpan.
För att optimera ryttarens förutsättningar och placering behöver därför valet av sadel, konstruktion och funktion tas med i beräkningen, tankar, reflektioner och erfarenheter om sadelutprovning och dess förutsättningar kommer i ett fördjupat inlägg senare. För att inte göra detta inlägg för komplicerat kommer vi därför lämna sadel tills efter vi pratat mer om hästens biomekanik och spinna vidare på hur vi knyter ihop säcken med ryttare, utrustning och hästen längre fram.
Frikopplad och oberoende hand:
Låt armbågarna finnas framför kroppen, handen få säga ”varsågod”, det optimerar möjligheten att aktivera rätt magmuskler och stabilisera kroppen i rörelseplanen. Handen ska vara oberoende ryttarens sits, det betyder alltså att den inte ska balansera eller stabilisera ryttarens placering utan endast visa vägen – när det är nödvändigt.
Tyngdpunkt och placering:
Med en centrerad, stabil och balanserad placering kan ryttaren med sin tyngdpunkt och placering styra hästen, förändra rörelseriktning, tempo och gångart. Detta kräver koordination, kroppskontroll och att ryttaren tränar för att bli liksidig. När medvetenheten om de små hjälpernas effekt rotat sig blir tygeltagen sällan nödvändiga.
I en neutral position får ryttaren mer kraft i låren, mindre i rumpan och hästens rörelse absorberas optimalt i ryttarens fotled, knäled och höftled. Resterande rörelse kan då passera bröstbenet och bibehålla huvudet stilla.
Hur kan vi då vara en lätt ryggsäck att bära, minska påverkan vi har på hästens biomekanik och samtidigt följa våra mål eller ambitioner mot träning eller tävling.
I samma sekund som människan bestämmer sig för att rida sin häst bryter vi ett naturligt beteende hos hästen. Hästen är inte skapt för att bära vikt på sin rygg utan endast konstruerad för att bära sin egen kroppsvikt och sina tarmar.
Ta ansvar över din stabilitet och balans. Skapa nya vanor där balans och stabilitet i vardagen blir en rutin. Ryttarfys måste bli en vana för att komplettera och faktiskt vara en tillgång för vår häst. Viktigare än någonsin – aveln bjuder på extraordinära, atletiska hästar med mycket rörelse och scope.
Tiden vi lägger på att stärka, bygga och anpassa utrustningen för våra hästar är mer eller mindre förgäves om vi ryttare struntar i att optimera vår inverkan och påverkan när vi sitter på hästen. Sitter du snett, kommer din utrustning att bli sned och hästen anpassa sin muskulatur därefter. Samma om hästen är sned kommer kedjan sluta sned.
Kroppskännedom
Koordination
Balans, stabilitet
Symmetri
4 viktiga punkter för att minska påverkan hos hästen, för att befria hästen från att kompensera en sned, svag eller obalanserad ryttare.
En välbalanserad ryttare med god koordination, balans, stabilitet och symmetri i en sadel som är konstruerad för att bära påverkar hästen marginellt. En obalanserad ryttare, handstark eller ridandes i en sadel som inte hanterar trycket från hästen och ryttaren tillsammans kan ge stora skador.
Inlägget om ”träningschema” skulle i de bästa av världar synkas med ett schema för ryttaren. Ta ansvar för din kropp, fatta taktpinnen för att skapa förutsättningarna för att bli det bästa ekipage ni kan. Det kräver en helhet mellan hästens träning, vila och utrustning tillsammans med ryttarens fysik.
Kroppskännedom: Känner du din kropp?
Vilken fot tar första steget respektive sista steget uppför eller nedför en trapp. Sitter du upp och av från båda sidorna, om inte – prova!
Koordination / rörlighet: Knäpp händerna och luta dig framåt. Kan du kliva över dina egna händer med höger respektive vänster ben åt båda hållen? – Är händerna en för kort distans att runda, håll i ett gummiband, skärp eller annat material som förlänger distansen.
Balans & stabilitet : Stå framför spegeln och borsta tänderna på ett ben, byt efter halva tiden, bibehåller du kroppen staplad som klossar ?
Tappar du balans eller stabilitet – öva ofta!
Symmetriträning : Draken – kan du balansera på ett ben med benet framför kroppen, fälla höften bakåt, ta sikte med armarna framåt eller nedåt och sträcka ut samma ben bakåt. Känns det lika åt båda hållen och kan du undvika att tippa i höften?
Sitsoptimering kommer i flera delar och är alltid individuellt. För att ge hästen förutsättningar behöver ryttaren ha en oberoende sits utan att balansera i hästen mun eller tappa balansen. Hoppryttarens största utmaning blir att vara följsam i anridning, språng och landning. Dressyrryttarens utmaning blir att stapla klossarna neutralt för att inte falla framåt eller bakåt eller låsa sina leder.
Hur väljer jag sadel, vem ska jag fråga och hur vet jag att det blir rätt?
Utbildningen för sadelutprovare, inpassare eller sadelmakare är idag väldigt begränsat, många inom branschen är nischade och provar i huvudsak ut ett märke.
Finns det flera sadelutprovare i området – hur du väljer sadelutprovare.
Kunskap om anatomi och biomekanik
Sadelns konstruktion
3D form
Ryttarens fysiska förutsättningar
Är du villig att förändra din ridstil, kanske ta en ridvila på vägen mot en stark och hållbar överlinje?
”För att en sadel över huvud taget skall kunna vara aktuell att passa till en häst, måste bommens tredimensionella form stämma överens med hästens ryggform! Eftersom alla hästar är olika, finns det idag många sadlar tillverkade med olika bomformer. Bomform är inte detsamma som bomvidd! En sadelutprovares uppgift är att finna så många sadlar som möjligt med rätt bomform, för att sedan kunna jämföra de olika sadlarna då hästen arbetar, för att kunna avgöra vilken sadel som för dagen är mest lämpad till just denna häst. ” – Mustang Saddlery
Hästens muskler är dynamiska vilket betyder att en utpassad sadel – kanske inte passar för alltid. Som i tidigare inlägg behöver man ompröva, ställa frågan och dokumentera vad som händer i hästens kropp. Regelbundna kontroller vid sadelbyte är därför alltid att rekommendera. Beroende på vilket utgångsläge du starta i kanske du behöver kontrollera sadeln redan efter 3månader och därefter minst en gång per år. Det handlar INTE om ett försäljningsknep utan om att en muskel som varit klämd som sedan får plats kommer expandera och växa, och därför kan stoppning eller bomvidd behöva förändras. Vänta inte för länge, investera i en ordentlig regelbunden sadelutprovning så sparar du pengar som på sikt sätter sig i leder eller kan vara svårare att lokalisera.
” Det är inte så enkelt att man kan sätta ett likhetstecken mellan att en sadel rent fysiskt passar hästen och att hästen också trivs i sadeln. (Jämför om du provar skor. Du kan hitta skor som är lagom stora, men är så obekväma, att du inte skulle drömma om att ens gå ett varv runt kvarteret i dem.) Precis så är det för hästen. Eftersom den inte med ord kan tala om vad den tycker, är det därför otroligt viktigt att ge akt på hur den reagerar med olika sadlar på ryggen. Det krävs lång erfarenhet av både handhavande av hästar och praktisk ridning för att kunna läsa de rätta signalerna. ” – Equipmentcoach Anna Kemnevall
Vilken bomform vill din häst arbeta i ? – foto Anna Kemnevall
”Viktigt att sadeln ligger still” lever fortfarande kvar och är enligt min erfarenhet ingen bra målbild. En sadel som ligger still kan i många fall bero på att sadeln är fastkilad och fastklämd. Förändra din ridstil, lättare sagt än gjort, men ibland behöver ryttaren fundera på vilka förutsättningar dennes sits har på hästen och utrustningen. Sitter ryttaren i bakvikt och rider focerat kommer de flesta sadlar skjutas framåt – om den inte är fastkilad. Neutral placering med en generös bomform kan kräva lite finess innan häst och ryttare kommit i gemensam balans. En ung häst växer av naturen både i bredd och höjd. Vissa individer växer framåt 8års ålder och kroppen kan förändras drastiskt. Muskler är ”färskvara” vilket betyder att en skada, en intensiv träningsperiod kan förändra muskulaturen till det sämre eller till det bättre.
”Välutvecklat sadelläge” betyder ur anatomisk aspekt i många fall – muskelartrofi. Muskulatur där cirkulationen kvävts och musklerna har helt enkelt tynat bort. Att hästen har insjunkna partier där sadeln ligger är tydliga indikationer på att sadeln inte passar och behöver ses över. En välmående överlinje sak vara rund och utan punkttryck. Återigen, individanpassad och med viss variation.
Viktigt att skilja på bomvidd och bomform. Många sadelutprovare idag vet inte skillnaden och har aldrig sett bommens form utan stoppning och läder. En ren gissningslek att förstå hur hästens expansion i ryggen (upptill 30%) tillsammans med belastningen av ryttaren påverkar möjligheten till arbete. ”Smala midjor” har blivit väldigt hett där många ryttare upplever att dem sitter bekvämt när bredden inte påverkar ryttarens placering. Om midjan smalnar av i en redan smal bomform påverkar det hästen och bärytan i sadeln. Ställ istället rätt fråga: vilken sittpunkt får ryttaren i sadeln, går positionen av benen alternera och hur påverkar sadeln lårbenets vinkel.
Undvik sadelutprovare som endast provar i stallgången. Att hitta en sadel som passar i arbete för båda parterna med utgångsläget att endast titta på sadeln i gången ger ungefär samma förutsättningar som att köpa ett par gympadojor på hyllan utan att se att dem passar din fot. En MW 17” med plastbom behöver inte ha några likheter med en MW 17” träbom. Form, vidd och hur svängd bommen är kan skilja enormt. Konstruktionen och materialet spelar också en enorm roll. För många år sedan påstods det att träbommar ofta var skeva och snea, att kolfiber var det enda säkra alternativet. Det man inte tittade på var – bommens form. För att avgöra om den slagit sig behöver man sprätta sadeln och kontrollera konstruktionen. En kolfiberbom blir mer ”solid” då materialet inte är rörligt, men det finns ingen studie eller forskning som faktiskt tittat på vad som händer när vi belastar bommen underifrån (hästens arbete) tillsammans med en ryttare som kanske är obalanserad eller tung. Jag understryker därför igen, att ingenting är statiskt, det ”beror alltid på” och samma gäller sadelns stoppning. Inne flugan med permanent stoppning eller memoryfoam material har fått en riktigt skjuts. Ställ dig då frågan – vad händer med stoppningen och belastningspunkterna när vi tillsätter rörelse och en expansion i musklerna?
Låt hästen välja. Om du väljer en sadelutprovare som förstår hästens anatomi, sadelns bomform och ryttarens påverkan och inverkan med balans, vikt och placering har du börjat i rätt ände. Ger du hästen förutsättningar att välja mellan sadlar som skapar utrymme, jämnt fördelat tryck och möjlighet till expansion har du kommit en bra bit på vägen. En häst i neutral position (stallgången) stämmer sällan överens med hur hästen rör sig, och använder sin kropp vid arbete. Det är därför av största vikt att titta på båda delarna. En sadel som gör sitt jobb, fördelar tryck, skapar bärighet och hjälper ryttaren sitta neutralt.
Eftersträva att vara ryttaren som erbjuder en promenadsko, en löparsko och en terrängsko, i flera olika märken och modeller. Fastna inte i att bara erbjuda stilettklackar (trånga takformade sadlar) om du ambition är att skapa en bärig, stark och frisk överlinje.
Låt sadeln vara byggd för hästen, men möjlighet att skapa förutsättningar för ryttaren. Möjlighet att placera ryttaren i balans och i neutral position.
Forskningen går stadigt framåt, trapetziusavlastande konstruktioner, sittpunkt för ryttaren varierad mellan långt fram, långt bak och mitten samt material i stoppningen som kan ge ekipaget förutsättningar. Om du som hästägare har god kunskap om anatomi och fysiologi kan du välja en sadelutprovare som endast specialiserat sig på sadel. Är din kunskap däremot begränsad – välj en sadelutprovare som förstår biomekanik, anatomi och muskelns friska utseende. Som pricken över i’et, väljer du en sadelutprovare som förstår fysiken i människan och vilka individuella behov denna kräver har du bättre förutsättningar att hitta något som passar hela ekipaget..
Ställ fråga, fundera på hur hästen känns under en utprovning, stel, mjuk, bjuder den eller springer den bara – eller kanske lägger den in bromsen? Om den svarar det sistnämnda – bromsen ligger i behöver det nödvändigtvis inte vara för att sadeln inte passar, det kan vara så att hästen bär mer än någonsin och orkar därför inte bjuda, men i en annan sadel springer för att trycket är mer välkänt i en trasig preferens.
Välj din sadelutprovare med omsorg, se över vilka kunskaper, bakgrund och vilket utbud som är tillgängligt.
Kunskap om anatomi och biomekanik
Sadelns konstruktion
3D form,
Ryttarens fysiska förutsättningar
Välj en sadel som skapar möjlighet till en frisk, sund och stark överlinje och som hjälper ryttaren att placera sig rätt. Inte på bekostnad av hästens bäryta, inte på bekostnad av hälsa. Ligg steget före, ställ din häst frågan så undviker du kompensatoriska skador eller avbrott i hästens biomekanik och rörelseflöde.
Kom ihåg – var en tillgång till din häst. Att välja en sadel som passar för hästen, ryttaren och syftet med er ridning är alltid vägledande men aldrig statisk. Variation skapar förutsättningar för hållbarhet, ett bra träningsschema och balanserad vila ger rätt förutsättningar för en hållbarhet i helhet.
När individen har fått säga sitt om hur den mår i sin kropp är det dags att välja utrustning.
I föregående inlägg {Vad är en protest?} belyste jag återigen Hållbarhet i helhetsom språngbräda för att kunna välja rätt utrustning. Inlägget om protester lyfter jag vikten av att kontrollera att din häst mår bra i sin kropp. Ta hjälp av en veterinär eller terapeut för att skapa förutsättningar för ett samspel med din häst. Nästa steg blir att titta på hästens utrustning.
För att välja ett träns som passar din häst behöver du ha lite koll på anatomin av hästens huvud, vart har vi känsliga nerver och vart går de stora blodkärlen. Återigen är detta individuellt, det är lätt att luras av reklam där tillverkaren har tagit fram ett anatomiskt träns – men passar det min häst och förutsättningarna min häst har.
Värt att titta extra på – grimaserar min häst, visar den tänder eller vill den inte stänga munnen kring bettet? Behöver jag en snokrem – om ja vad är syftet?
Som tidigare – det finns sällan ett träns som passar alla, ett bett som passar alla eller en sadel som passar alla. Vissa hästar trivs inte i huvudlag men behöver använda det om ryttaren har ambition att tävla. Här handlar det om att skapa de bästa förutsättningarna för sin häst.
När du har koll på anatomin och ställt dig frågan hur ditt träns passar din häst, utan onödigt tryck på nerver eller blodkärl kommer nästa del – bettet. Bettet är nödvändigt i det flesta tävlingsformer och starkt reglerat i TR och ytterligare regleringar finns om du tävlar ponny. Läs på i TR vad som är tillåtet, ställ frågan till en överdomare om du har svårt att tyda texten. Att bli diskvalificerad för ett bett på grund av okunskap är en onödighet som är lätt att åtgärda.
Från ridskolan lär man sig ofta att passa in bettet med glad mun (om bettet är delat), att sidorna inte ska sticka ut för långt, men heller inte klämma hästen i mungiporna. Är längden rätt justerad kommer höjden på bettet. Här har referensramen varit ”två veck” men återigen – vi jobbar med individer och behöver hitta det som passar din häst. Fager är ett svensktillverkat märke som specialiserat sig på utformning av bett tillsammans med veterinärer och flertalet studier. Fagers återförsäljare kan vägleda dig och du kan även hyra ett bett inför ett kommande köp. Winderen har ett eget system där du kan koppla loss sidodelen av bettet och mundelen finns i olika varianter och är skonsamt mot hästens mun. Övriga välkända märken har hittat sina finesser och fördelar som Sprenger m.f. Fastna inte vid vad som är häftigt eller köp ett bett baserat på märke – köp ett bett som passar din häst.
Inpassningen av bett: Ställ frågan till din häst. Ett enkelt sätt är att låta bettet hänga något i sidostycket, låt hästen suga, pilla och flytta bettet till där den sedan nöjer sig, anpassa sidostycken efter vart hästen valt att placera bettet. Även här finns det flera saker att ta hänsyn till, höjd på gom, laner och andra känsliga delar i hästens mun. Ställer du frågan har hästen chans att svara vart bettet ligger bäst.
Förutsätt att hästen har ett träns som passar huvudets anatomi, ett bett som fungerar för aktiviteten du ska utföra och är väl inpassat för att placeras rätt och så bekvämt som möjligt. Alternera gärna med bettlösa alternativ om det passar din häst. Variation skapar olika förutsättningar och förflyttar tryck, det betyder att vi skapar nya förutsättningar för hästen att arbeta med sin kropp och svara på våra signaler.
Nästa steg blir att hitta en sadel som passar hästen, och optimerar ryttaren. Här finns det en uppsjö av sadlar och även sadelutprovare, sadelinpassare och sadelmakare att tillgå. Du kanske har god koll själv, men återigen behöver du ställa frågan vilka förutsättningar du vill presentera för din häst. Att välja endast ett märke att prova – är i vissa fall som att erbjuda hästen 5 par stilettklackar i olika klackhöjd. Hästen kommer välja den som är minst obehaglig men kanske inte den som faktiskt passar bäst. För att hålla detta inlägg något lättsmält kommer jag dela upp utrustningsinlägget och fortsätta med sadel, tankar, erfarenheter och tips för hur du väljer rätt sadel för rätt disciplin som passar dig och din häst men som ger friheten för utveckling.
