Månad: november 2019

Inspirationskväll med – Johannes Hansen

Med turen på min sida lyckades jag äntligen ta mig till Johannes ”Open Session” tillsammans med min andra hälft. Lyxade till det som farsdagspresent till sambon då både jag och han behöver lite vägledninig. Valet att ta den vägledningen via Johannes kändes givet efter att ha följt honom en tid på sociala medier. Johannes är charmerande i sitt sätt trots en rak och tydlig ton där skitsnack inte får utrymme. Något jag själv anammat men även kämpat med att behålla. Den lite obekväma ärligheten som folk har svårt att ta.

Konceptet med open session var verkligen så tilltalande. Genuint, personligt och väldigt inspirerande. De två timmarna vi satt i salongen var verkligen tuffa mentalt. Som Johannes sa i inledningen, vi kör 2 timmar mental träning. Trots att jag endast deltog som publik och inte ställde några frågor var det mentalt utmattande. Nya perspektiv, insikter och verktyg att lyfta till nästa steg.

Personlighetsmässigt, företagsamhet men även en helt ny verktygslåda att komma vidare och framåt. Återhämtning, verkligen värt att fundera mer på, hur jag tankar ny energi, riktar om och väljer vart mitt fokus ska ligga. Sudda ut ”prioriteringar och balans” till fokus och energi.

För Horse & Equestrian kom några verkliga sanningar och verktyg att komma vidare. Det har tidigare passerat min näthinna men nu gick det rakt in – jag är inte tillräckligt bra än.

Så, en ny strategi för att faktiskt låta företaget ta fart har börjat ta struktur. Dagen har spenderats med återhämtning efter gårdagens ”realitycheck” och jag dök ner i Johannes första bok ”fuck your fears” under eftermiddagen. Innan tänkte jag köra den digitala boken och lyssna mig till kunskap men insåg under passet att det är inte rätt sätt för mig. När jag lyssnar på poddar gör jag 100 saker samtidigt, tappar sammanhang och fokus. Drömmer jag om utveckling och en förändring är jag skyldig mig själv att ge 100% fokus. Så nu stänger jag ner onödiga digitala intryck som tidigare gett ”återhämtning” och zoomar ut och lägger fokus i boken. Mer kunskap om vilka mentala muskler jag behöver träna för att våga kasta mig ut. Hitta modet att faktiskt göra verklighet av min dröm och min affärsidé. Finslipa, skriva manus och faktiskt ta klivet ut för att ta mig över tröskeln.

Lite överväldigad av gårdagen, men tacksam, motiverad och fokuserad. Personlighetsmässigt och relationsmässigt kom insikter, lärdom och nya perspektiv på hur jag tar mig vidare. Hur jag växer och utmanar mig själv och mina relationer till utveckling.

NU börjar arbetet, idag gör jag förändringen!

Att förlora ett föl

Skadeanmälan dött föl

Det kanske låter lätt i dina öron, svara på frågorna försäkringsbolaget ställer för att bedöma om ersättning ska betalas ut eller inte. Men i mitt fall är detta något jag legat sömnlös för, drömt mardrömmar och i slutändan skjutit upp. Den mentala styrka det krävts att faktiskt sätta mig ner och sammanställa allt igen, gå igenom detaljer, journaler och observationer tar verkligen all energi. Dessutom känns det som att hjärtat går i tusen bitar om igen.

Till saken hör också, jag hann aldrig träffa henne, mina drömmars föl. Jag inväntade nästa färja för att vaka, mata och stötta. Tänka sig att jag mot alla odds fick ett stoföl, en skimmel som genetiskt var väldigt otippat. Med mina drömmars hingst. Jag hann aldrig hålla, krama och älska detta föl med fysisk beröring. Kanske var det lika bra, att sörja på håll. Kanske hade hjärtat gått sönder helt om jag hunnit dit. Men sorgen vet jag att Petra bär, som vakade över henne, som höll henne i famnen till hennes sista andetag. Min sorg rasade när jag stod med Skilla i min famn, tårarna forsade ohejdat och hela själen lämnade mig för en kort stund. Med Skillas hjälp började jag läka, men med Skillas sorg kunde jag också känna att jag inte var ensam. Vi bär denna förlust tillsammans. Förlusten av hennes avkomma, mina drömmar och hennes arv.

När fakturan börjat nå sitt slutdatum för årets försök blev det oundvikligt att göra skaderegleringen och hoppas att ersättning utgår från det förlorade fölet. När jag sitter och skriver växer klumpen i magen. Så klart är det kännbart ekonomiskt, men alla drömmar som dog med mitt föl gör mig alldeles vimmelkantig.

Detta år, detta försök blev ”i sista stund” då Skilla var tagen fysiskt efter förlusten. Slutet av säsongen närmade sig. Cristallo var inte längre tillgänglig utan ett nytt val fick komma till. Mitt förstahandsval för detta år var Mr Vain. Jag visste dock att nålsögat var knappt och chansen att använda honom ytterst liten, jag hoppade på tåget höll tummarna så hårt att knogarna vitnade. Tyvärr med negativ utgång, när kontrollen skulle göras kom resultatet INTE DRÄKTIG. Tiden var knapp och jag rådfrågade Anita på Myrsjö Gård där Skilla var uppstallad, ett sista försök för säsongen eller kasta in handduken. Anita föreslog en hemmahingst och ett sista försök. På gården fanns två dressyrhästar och två hopphästar att välja på. Valet för eget bruk på hoppsidan föll på Singular LS La Silla som ägs av Maria Gretzer och har tävlats av idolen – Marcus Ehning.

Vid kontroll konstaterades Skilla dräktig, tiden har passerat och allt tyder på att det bakas ett litet föl i hennes mage. Jag hade önskat så att hoppet skulle tändas och längta skulle infinna sig, men jag är fortfarande livrädd. Väntan är lång, marginalerna små och vetskapen om att en fullbordad dräktighet inte betyder ett friskt och levnadsdugligt föl gör mig spyfärdig.

Ekonomiskt blir nog detta mitt sista försök, det finns inte utrymme för fler försök om detta inte går i lås. Kostnaderna för det förra försöket sprang iväg när fölet avled, dubbelinseminiering med lång tid på gården – likaså. Glädjen har ännu inte anlänt, sorgen gör sig fortfarande påmind.

Så för er som drömmer om avel, egna föl och alla fantastiska delar det kan innebära – jag önskar er all lycka och framgång. Idag är en grå och dyster dag där jag bara önskar att denna resa var över. Att jag stod med facit i hand och vågade drömma igen.

Nu håller jag tummarna att försäkringsbolaget samarbetar och en utbetalning av det förlorade fölet ramlar in. Om inte riskerar jag att måsta sälja fölet eller rent av min fina fina Skilla.

Alla ryttares värsta mardröm – den utprovade sadeln passar inte

Jag ska berätta om en elev och god vän till mig som trotsade sin ekonomi, tog hjälp av en sadelprovare och endast 5veckor efter utprovningen står med en dyr sadel som inte går använda i väntan på en uppföljning.

För att vara tydlig redan från början – jag är inte ute efter att hänga ut någon eller på något vis påstå att sadelutprovaren inte gjort sitt allra bästa. Men här kommer ett tydligt exempel på när kunskapen inte räcker till och resultatet blir både dyra och tidskrävande.

Ryttaren rider på LA-nivå och tränar högre med målsättning att kvala medelsvår under kommande år i dressyr. Hästen och ryttaren känner varandra väl och är ett bra team. Enligt följande bilder kan ni se att hästen inte har några exteriöra avvikelser utan är jämnt musklad och symmetrisk i sin muskulatur. Innan utprovningen red ryttaren i en Tekna-a Line 16,5” MW.

 

Sadeln som följde med hem blev en Prestige Modena 17” 36 vid. Till en början var ryttaren lyrisk, känslan blev en helt annan och positionen så mycket bättre för ryttaren. Tyvärr var lyckan kortvarig. Endast efter 5veckor började hästen protestera och visa obehag av den nya sadeln. Ryttaren plockade då av sadeln red barbacka samt alternerade med arbete från mark under töm.

Inför veckans fotografering för att kunna kartlägga problemet noterade jag och bekräftade det ryttaren upplevt. Hästen ömmar kraftigt vid palpering där bossorna ligger an och skapar ett tryck. Sadeln ligger enligt den visuella uppfattningen i bakvikt, gott om plats fram för en manke som inte finns (i höjd) men pressar i bakkant ner bossorna och klämmer muskulaturen kring ryggraden och mot hästens länd. Med ryttaren i sadeln kommer sadeln ner något i framkant – men trycket bak ökar. Positionen för ryttaren blir således i ”bakvikt” med en något framskjuten skänkel.

Ur position av ryttaren hade jag önskat längre stigläderkrampa för att flytta bak stiglädret något. Det för att få ryttaren längre fram i tyngdpunkt och mer vikt på pubisbenet och avlasta sittbenen något. Alltså – placera ryttaren något längre fram i sadeln. Detta blir dock svårt när stigläderkrampan är placerad långt fram och har en kort skänkel.

Valde även att lyfta frågan till dem med mer erfarenhet och kunskap i förhållandet mellan häst, ryttare och sadel och fick bra input och fler infallsvinklar som eleven kommer ta med till utprovningen.

  • Stoppningen i bossan (kilbossa) är ofta ull, den ger vika efter endast 5-10timmars ridning och kan därför applicera trycket annorlunda utefter hur den var initialt.
  • Formen på bommen – se över denna om den är optimal

Mina egna tankar innan jag ventilerade frågan var – sadeln upplevs smal, muskulaturen får inte plats att expandera utan komprimeras endast. Vinkeln på bommen blir felaktig då sadeln placeras i bakvikt initialt.

Det jag önskar inför kommande kontroll av den utprovade sadeln är att ryttaren får vägledning i följande:

  • Bommens utformning, är den korrekt utefter hästens form och hur hästen påverkar utrustningen i arbete (rörelse)
  • Vilka ändringar kan göras för att minska belastningen som uppstår i länden
  • Position av ryttare, går det byta stigläderkrampor till längre för att placera ryttaren korrekt. Om inte, vilken typ av sadel kan vara optimal för att placera ryttaren ovanför hästens rörelsecentrum.
  • Går det byta stoppningen i bossorna om det är materialet som ställer till problemet

Om sadelutprovaren har kunskap, mät bäckenet, gör en sitsoptimering och säkerhetställ vilken typ av form ryttaren har på sitt bäcken. Förhållanden mellan sittben, pubis men även vinkel.

Enligt mina observationer placerade Teknasadeln ryttaren för brett – anläggningsytan i sadeln passar inte ryttaren och skapade därför felaktiga förutsättningar för ryttaren att sitta korrekt. Prestigesadeln är smalare i midjan vilket enligt observation av bilder är fördelaktigt för ryttaren.

Vill understryka ännu en gång: Jag är övertygad om att sadelutprovaren har gjort sitt bästa med det förutsättningar denne har. Men jag vill också poängtera vikten av kunskap, dels hos sadelutprovaren men även av ”teamet runt om”. Det vill säga, hur kan ryttaren öka förutsättningarna för att nästa utprovning ska bli bättre. Vilken kunskap saknas för att förhållandet mellan häst, ryttare och sadel ska bli optimalt?

Ryttaren har enligt min åsikt tagit sitt ansvar. Började med att rådfråga en kunnig stallkamrat, valde att avbryta anvädningen av sadel till en ny kontroll kan göras. Skickade bilder, åsikter och tankar till mig för att ventilera och söka mer kunskap.

Sadelutprovaren har tagit sitt ansvar och har bokat in en ny kontroll och kan förhoppningsvis hitta orsak och lösning på situationen.

Ryttaren har godkänt att jag publicerar inlägget och bilderna.

Hållbarhet och helhet när du väljer din sadel

Hästaveln går framåt, satsningarna på sporten blir större och fler ryttare har höga ambitioner nu mer än någonsin. I detta inlägg belyser jag sadelns påverkan och inverkan samt behovet av ett ökat ansvar om kunskap hos ryttaren.

Efter föregående helg och utbildning inom VBR började jag ifrågasätta nya punkter inom vår ryttarutveckling och hästarnas hållbarhet. HÅLLBARHET. Känn på ordet lite, förstå att vi står i förändringens tid gällande avel, målsättningar, prestationer och ambitioner. Vi är ensam ansvariga för kunskapen som krävs för att möta denna förändring.

Jag kastades in i djungeln av sadlar tillsammans med min högst älskade Skilla. I ärlighetens namn vet jag inte hur många olika sadelutprovare jag brände av för att hitta något som passade henne. Ett helt gäng nitar, ett gäng byten innan vi hittade två sadlar som fungerade – baserat på hennes tycke och smak. Idag, skulle jag väga in så många fler delar än jag gjorde då.

När man vänder sig till en sadelprovare eller sadelmakare tänker man ”jag är ansvarsfull och tar hjälp” och absolut – kunskap om sadeln och hästens rygg (vinklar, grader och lutning) är dess proffession med en grundutbildning eller en mer gedigen utbildning i bagaget. Men då kommer vi till två till parametrar som är minst lika viktiga- biomekanik och ryttarens position / inverkan.

Utan det två sista parametrarna med i ekvationen är risken för minskad hållbarhet överhängande.

Vid utprovning av sadel, fundera på följande:

  1.  Hästens exteriör, användningsområde och förutsättningar
  2.  Biomekanik – hästen i rörelse
  3.  Ryttarens position / behov.
  • Studera hästen från marken, hur rör den sig utan ryttare. Höger roterad eller vänsterroterad
  • Vilka avvikelser måste vi ta hänsyn till (vinklar, muskulatur, asymmetrier samt form på hästens kropp). – Asymmetrier bör väcka frågan varför hästen är osymmetrisk och ojämn i sin muskulatur. Finns förutsättningarna i den utrustning hästen har samt det arbete den utför för att bli symmetrisk.
  • Ryttaren – hur är denne exteriört utformad. Förutsättningar, avvikelser, asymmetrier och hur placerar vi ryttarens bäcken neutralt. – Ta reda på hur ryttaren bör sitta för att hamna i balans, gör en sitsoptimering.

När dessa tre punkter är avklarade kan vi titta på förutsättningarna för en lämplig sadel. Kanske är den du har lämplig med mindre justeringar för häst eller ryttare. Om inte, vad avviker.

Hästen ska kunna röra sig obehindrat av sadelns placering. Med det sagt menar jag att utrymme för musklerna att förflytta sig, aktiveras, kontraheras och extraheras. Sadeln måste alltså vara tillräckligt bred för att ge plats utan att placera tryck på skelettet eller andra känsliga delar. I rörelse ska sadeln ”ligga still” utan att förhindra rörelse.

Tänk på att en asymmetrisk häst behöver plats att jämna ut sina obalanser utan att skapa onödigt tryck på den ”större sidan”. Är hästen extremt osymmetrisk kanske arbete från mark / barbacka är ett alternativ innan en lämpligare sadel provas ut.

Ryttaren, den punkt som i de flesta fall får lite eller ingen uppmärksamhet vid en sadelutprovning. Forskningen har verkligen tagit enorma kliv på denna front, hur ryttaren bör vara placerad i sadel för att på bästa sätt inverka och påverka hästens biomekanik uppsuttet minimalt.

I många fall krävs riktigt nörderi för att en sadelutprovning ska bli optimal, hållbar även på lång sikt. En utprovare som ser individen i sadeln, hur denna ryttare är byggd, vilka förutsättningar finns och hur kan vi på bästa tänkbara sätt placera ryttaren i ett neutralt läge ökar förutsättningarna för hållbarhetn hos hästen. Med neutralt läge menar jag energisnålt, avspänt och i balans över hästens rörelsecentrum.

Lodrät sits är vi hjärntvättade med sedan barnsben. ”Huvud, axel höft och häl”. Om ni suger på den uppbyggnaden och lyfter det mot ”känn sittbenen, sitt tungt i sadeln” – går det ihop?

Svaret är nej. Ska en optimal sits ovanför rörelsecentrum av hästen appliceras måste tyngdpunkten generellt flyttas fram, kontakt med pubisbenet måste upprättas. Klyksits är något som börjar användas för att få rätt illustration till positionen, eller i folkmun ”klädnypan”.

Dressyrsitsen där ryttaren sitter tungt i sadeln, överskänkeln något framskjuten, axlana bakom lodplan och kanske en flaxande skänkel eller en spänd underskänkel – hur påverkar det rörelsen i hästens kropp?

Hoppryttaren som sitter med skänkeln framskjuten till sadelgjordstaden som i språnget kastar överlivet framåt och inte allt för ovanligt får en extraknuff i landningen innan denna rätar på sig för att styra på nästa hinder.

Inte allt för ovanligt att bilder som fotograferats bakifrån / framifrån skiljer höger och vänster skänkeln enormt i höjd. Eller att ryttaren ”sitter på innersidan” vid ändring av rörelseriktning oberoende gren. HUR påverkar det balansen, rotationen, mekaniken och hållbarheten i våra hästar?

Bilderna är exempel på ryttare som placeras fel på grund av sin utrustning i kombination med vägledning.

Bild 2 påvisar också att ett skänkelläge för långt fram gör det svårt för ryttaren att ställa sig upp utan att balansera i tyglarna.

Under alla år jag arbetat som instruktör fokuserar man mycket på att rakrikta hästen, utan att först titta på ryttaren. Sitter ryttaren rakt på hästen utan att hamna till höger, vänster, bakom eller framför rörelsecentrum?

Vanliga kommentarer till ryttaren som jag gärna plockar bort

  • – Svanka inte, sträck på dig
  • – Trampa ner hälen / tårna ska peka framåt
  • – Var följsam

Att säga till en ryttare att inte svanka är som att säga till en blind människa att ”titta riktigt noga” om vi förutsätter att ryttaren har rätt utrustning. HUR är personens bäcken utformat? Svank kanske är neutralt läge för ryttaren även när denne står på marken. Om så är fallet, måste vi tillåta en svank. Det som vore lämpligt att säga för att stärka ryttaren och behålla denna i position är att hitta centrering och kontakt med de inre bukmusklerna. Att sträcka på sig är lika luddigt som ”sunt förnuft”. Vad har personen för referenser? Är blå alltid samma blå nyans när du tänker på den själv som personen du säger blå till?

Trampa ner hälen – Varför då? Till vilken nytta och hur ska ryttaren hitta en balans i en position som är onaturlig och i många fall statisk. Bättre vore att påpeka en flexibel fotled med svikt och kontakt i stigbygeln baserad på trampdynans position. ”Tårna ska peka framåt” ännu en gång måste vi ta ryttarens exteriör i beaktning. Är ryttaren utåt roterad i sitt bäcken kommer paralella fötter vara extremt smärtsamt och helt forcerat. En sadel som tillåter en neutral vinkel i bäckenet kommer placera ryttaren neutralt med dennes förutsättningar även i skänkeln / foten. Att forcera foten till en överdriven flexion i fotleden kommer generera mer belastning eller felaktig belastning i knäled.

Var följsam. Smaka på meningen en stund. Om hästen har en kraftig rotation åt exempelvis höger och ryttaren är följsam åt höger enligt hästens rörelsemönster – kommer ryttaren och hästen då någonsin hitta en centrering och en symmetri? Tänk istället, var flexibel, centrerad och balanserad. Det ökar förutsättningarna för en symmetrisk, centrerad häst  och balanserad häst.

Det är inte fel att ta hjälp av en sadelutprovare. I många fall extremt klokt. Fundera på hur mycket egen kunskap du har om dina förutsättningar, hästens biomekanik och arbetet hästen utför i vardagen för en långsiktigt hållbar häst. Det kanske behövs flera olika ”parter” för att hitta rätt utrustning till din häst? Fysioterapeut – ryttaren, sadelutprovare/sadelmakare – sadelns uppbyggnad och funktion, equiterapeut – hästens anatomi, rörelsemekanik och musklernas funktion.

Hittar du någon som har kunskap, utbildning, erfarenhet eller är riktigt nörd kanske det räcker jätte långt. Min önskan är bara – tänk på helheten. Att hitta en sadel är så mycket mer komplext än att bara hitta något som hästen ”gillar”, för så länge den inte pratar ett språk vi förstår utan missförstånd är detta relativt. Att byta sadel ofta kan uppfattas kostsamt, men att göra sin hemläxa, läsa på och låta de viktiga funktionerna samverka kommer generera en friskare, gladare häst, ryttare och förutsättning för framgång blir helt plötsligt möjlig.

– Ny kunskap och viljan att växa är den bästa present vi kan ge vår häst.

 

(Bilder är lånade)

Vertikal Balanserad Ridning 1

Då var första delkursen avklarad av Vertikal Balanserad Ridning. Planen är att på sikt kunna titulera mig som tränare i denna filosofi, för det krävs 4 delar. Första delen handlar om ”sits optimering”.  Assymetrier avsuttet, på sadelbock och slutligen uppsuttet. På sadelbocken studerade vi även ryttarens bäckform för se hur denne sen blir placerad i sadeln.

Den teoretiska delen kände jag mig rätt införstådd i, den pratiska gav utrymme för mitt analytiska öga att verkligen börja granska placering, positionering och några enkla tips hur man korrigerar dessa på enkla sätt.

Jag har varit med på många sadelutprovningar men aldrig varit med om att ryttarens förutsättningar för en korrekt placering fick så mycket fokus. Detta är också en av anledningarna till att jag söker kunskap via VBR – helhetstänket kring ”treeingheten” ryttaren, hästen, sadeln.

Det nördiga i mig får verkligen plats här, att studera alla tre delar separat för att sedan maximera förutsättningarna för att ekipaget ska arbeta så hållbart som möjligt.

Assymetrier på ryttaren korrigerade vi först på backen. Ryttarens förutsättningar att sitta rätt på en sadelbock, för att slutligen sitta upp. Innan uppsittning studerade vi hästens muskler, assymetrier samt om den är höger eller vänsterroterad. Detta för att senare maximera förutsättningarna för ekipaget att hitta en centrerad position.

Sista hästen jobbades inget uppsuttet  utan fokus stannade vid ”slow walk” då hästen påvisade en rörelsestörning vid kontroll av rotation. Slow walk syftar till att hästen ska hitta sin bakbroms för att återfå balans och komma till en naturlig ”uppåtpush” i bröstkorgen och belasta kroppen så ändamålsenligtt som möjligt.

Många tankar och funderingar väcktes efter denna introduktion, min ”villhöver” lista ser ut enligt följande för att börja med ”sitsoptimering” och tänket kring VBR med de 3 delarna.

  • Sadelbockar 2st (för att hjälpa mina ekipage att hitta rätt sadel även för dem)
  • Visuell jacka – för att upptäcka assymetrier och öka medvetenheten i ekipaget tillsammans med träna mot en centrering
  • Balansmatta

Är detta intressant att läsa mer om?

Det mest intressanta är när klinchen i mitt huvud skapas kring att koppla på en bakbroms innan hästen har en chans att komma till bjudning och egenbalans är att VBR’s två referensryttare rider hoppryttaren enligt hästens A,B,C,D medan dressyrryttaren helt klart är placerad i en position enligt VBR men om hon börjat med bakbroms initialt är för mig okänt. Publicerar bilder på dessa ryttare nedan.

”Köparen klarar inte av hästen – stämmer säljaren”

Tidigare under dagen publicerade jag ett inlägg på facebook där säljaren blivit stämd för att köparen inte klarar av hästen. Länken till hela aritkeln om ni missat den finn här:

https://www.hippson.se/artikelarkivet/hippsonnews/koparen-klarade-inte-av-hasten-stamde.htm?fbclid=IwAR1cH6v4-sviHxIcRblGXKEIXmyZfluO19JioU4GLZBXdV5f1geHnPsqhVw

Köpa häst idag är ingen lätt match, att hitta rätt häst, en säljare som är ärlig och en häst som uppfyller det krav och förväntningar man har är minst sagt svårt. Budget, flexibilitet, egna förusättningar och erfarenheter tillsammans med riskfaktorerna som finns gör ett köp väldigt komplext.

Sälja häst idag är heller ingen dans på rosor. Som i mitt tidigare inlägg hänvisat till Kullas inlägg är det heller inte lätt att vara säljare. Hästaffärer idag ÄR komplext, ur flera aspekter. Dessutom har vi en juridisk aspekt gällande hästaffärer som blivit mer uppmärksammad än tidigare med reklamationsrätt, konsumentköpslagen, ”öppet köp” samt skillnaden att köpa från privatperson vs företag. Ingenting nytt men helt klart uppmärksammat och inte speciellt ovanligt längre. Är du inte nöjd – häv ditt köp.

Det jag önskar, dels som hästtjej, medmänniska men i största och förstarum som prioritet är individen. HÄSTEN.

Köpare och säljare måste kunna enas om att det är levande varelser, individer och personlighet vi faktiskt köper och säljer. Det finns ingen ”one fits all” eller ”häst som passar alla”. Klart det kan stå så i en annonstext, men man måste också komma ihåg – det är en ANNONSTEXT.

Ta bilförsäljning som ett exempel – har du ordentlig dokumenatation på service eller liknande kan du få en bra överblick på hur fordonet skött och hanterats. Det beskriver INTE hur ofta bilen har körts fort, hur många snabba inbromsningar, slir på kopplingen eller annat den utsatts för. Men en seriös verkstad kan ändå bedöma skicket på varan. Varan är död – har varken känslor, åsikter eller inverkan på sin vardag. Hästar har allt det.

I kommentarsfältet fanns det snabba kommentarer ”lätt att skylla på köparen” – lika lätt är det att skylla på oseriösa säljare. Men i båda fallen – borde väl HÄSTEN prioriteras och värderas, dennes välmående och möjligheter till att trivas i sin nya familj och glädja någon?

Hästköp / försäljningar får inte styras av pengar, ignorans eller nonchalans. Vi måste enas och gemensamt prioritera individen.

Den kommer behöva tid att ställa om, anpassa sig till mat, stall, miljö, nya rutiner, utrustning och sin nya ryttare. Det kan dessutom TA TID. Gamla ryttarens rutiner, ridning och förhållningssätt sitter kvar i hästarna olika länge, det är en individ, en levande varelse om KEMI spelar roll.

Ta hjälp, inse dina begräningar, ställ rimliga krav och var ärlig med kunskap, dina förutsättningar och leta en häst som är lämplig.

Hela mitt affärskoncept bygger på att underlätta affärer mellan köpare och säljare, med hästen i fokus. Hör av dig för hjälp , vägledning eller bollplank. Vi måste endas om att HÄSTEN är viktigast, utan den kan vi glömma lyckliga ryttare, rosetter, framgång eller en bästa vän. SNÅLA inte och tumma inte på hästens välfärd – någonsin. Oavsett om du köper eller säljer.