Framgång föder motivation

Senaste veckan har mitt motivationskonto verkligen sprudat. En av mina elever tävlade i sin nya sadel förra helgen och skrällde ordetnligt. Mot alla odds konkurerade hon ut alla andra storhästar och slog till med meetingbästa och rosettregn. Orsak? – Kanske den nya sadeln men jag är helt övertygad om att hennes växande självförtroende också ger utdelning. ÄNTLIGEN vågar hon tro på sin kunskap och att hon räcker till. Hela mitt hjärta växer ett par storlekar när jag ser denna mentala och personliga utveckling.

Nästa elev har verkligen VUXIT under hösten, egentligen på grund av och tackvare en massa motgångar. Men denna gång har hon inte stått ensam, hon har fått stöttning, vägledning och hjälp när bakslagen kommit och en PLAN på hur vi tar oss framåt. För jag ser verkligen arbetet med hästarna, eleverna och ekipaget som något vi gör tillsammans. Deras motgångar är även mina motgångar, men även möjligheten till utveckling och nya sätt att attackera problemen som uppstår. När jag mötte detta ekipage i slutet av sommaren kunde dem inte lasta, dem kunde inte rida ut och dem hade problem att hitta motivation i hästen på ridbanan. Vi gjorde en analys, bestämde oss för ett svartvitt förhållningsätt och en tydlig plan. Ett bakslag i hållbarheten kom, men efter det har vägen varit spikrak uppåt. Lastningen började strula igen, nya tankar ventlierades och BOM – framgång igen. Självförtroendet i denna ryttare bara sprudlar – och då kommer framgången.

Tredje ekipaget har gått från c-ponny med kort galopp till en mer storgalopperad ung storhäst med lite rutin. Övergången har varit lite svår att ”förstå” för ryttaren men då planen började redan sista året på ponnyn för detta och den röda tråden har fått leda har resultaten kommit därefter. Under helgen red ekipaget en felfri 1.0m och debuterade 1.10m med en FANTASTISK runda, helt fenomenal ridning och enormt välplanerad. UNDERBART att få se deras framfart och se att målet och drömmarna kommer närmre och närmre.

Att hålla träningar för ambitiösa ryttare med målsättningar, ambition och få vara med i deras med och motgång – DET är själslig lycka och det som tankar mitt konto mest. Snart vaknas åskådarplats på hoppträning för min mentor, kanske ett gäng fina hästar som jag får lotsa från backen och mer analyser från mina ekipage.

Helgens visningar av hästar var också väldigt givande, två riktigt lovande 4åringar med olika förutsättningar men båda bjuder på hög kvalité. Det är också motivation att få se bra råmaterial även på de fyrbenta.

Hållbara ryttare 3.3 – Spegla det du vill att hästen ska göra

Lars Roepstorff intresse för att analyserar ryttarens sits grundade sig i subtila hältor. Vilken grav har ryttaren betydelse för om hästen är asymmetrisk?

Mycket intressant infallsvinkel och även något som kan skapa en förståelse för hur hästen belastar under ryttare och hur vi kan hjälpa eller stjälpa hästens hållbarhet.

Maria Terese ger bland annat Jeanna med nya sätt att korrigera uppsuttna problem. Medvetenheten och nya infallsvinklar att förbättra sits och inverkan med position är helt klart nytänkande och revolutionerande. Mycket intressant

Nästa avsnitt ”monotont arbete”

Hållbara ryttare 3.2 – Förstå din egen kropp

Maria pratar om hemligheten bakom en optimerad sits, position och inverkan är mentalt fokus. Det gäller att vara ”open minded” och kunna ta in nya tankar och intryck. Detta var exakt vad jag kände när jag började min behandling med kinesiologin som är grundad på biomekanik, balans i kroppen och symmetri. – Mer om det i ett senare inlägg.

Maria börjar gärna med att se sina ryttaren ur sadeln. Maria tittar mycket på neurologiska responser och hur kroppen hanterar obalans. Detta tror jag är väldigt nyttigt som ryttare att se hur kroppen reagerar och agerar avsuttet. Dels för att skapa förståelse för sin inverkan, position och placering men även att om problemet finns avsuttet – kommer det säkerligen finnas uppsuttet men visa sig på olika sätt beroende på individen man sitter på.

Instrumenten, stolen ”balans madrassen” och övriga instrument Maria använder för att analysera sitsen känns helt banbrytande och något jag önskar att jag kunde erbjuda mina elever. Men så länge den förutsättningen inte finns tänker jag skapa förutsättningen för symmetriträning, balanskontroll och mentalt medvetande.

Nästa avsnitt fokuserar Maria på att din kropp ska vara hästens spegel

Hållbara ryttare 3.1 – Optimal sits stör hästen så lite som möjligt

I tredje säsongen av hållbara ryttare pratar sitsforskaren Maria Terese Engell och SLU-professorn Lars Roepstorff om optimering och inverkan.

Marias mission om att skapa en förståelse mellan häst och ryttare och dess kropp och egenskaper känns så inspirerande! Detta är en av det absolut största drivkrafterna jag har när det kommer till ekipageträning. Hälsa, hållbarhet och förståelse för att maximera möjligheten till prestation.

Hennes tanke om att alla inte passar i en ram är något som också tilltalar mig, vi är alla individer, sitter på individer och jobbar med olika förutsättningar. Kunskap om anatomi, fysiologi, fysik och biomekanik underlättar denna process. När man har förståelse för de grundpelarna kan man börja påverka ryttaren och ekipaget. Skapa ett enkelt system!

Ryttarna som medverkar i detta avsnitt landar i samma slutsats att en sits där man stör hästen minsta möjligt och jobbar liksidigt är önskvärt. Det blir så spännande att se vad denna säsong kan medföra!

Balans är också något Maria pratar mycket om, att kompensationer vi skapar i kroppen oftast kommer från en obalans – detta är något jag verkligen fastnar för då jag tidigare blivit behandlad av kinesiolog som jobbar med just biomekanik och balanser i kroppen.

Nästa avsnitt: Förståelse för din egen kropp

Hållbara ryttare 2.7 – Prestera när det verkligen gäller

Håll dig till planen, gör det inte värre. Samma som du alltid har gjort och brukar göra. Ändra ingenting. Ödmjukheten för prestationen för ryttaren och hästen.

Nervositeten kommer alltid, var förberedd och fokusera på rätt saker. Tränaren har stor betydelse, en trygghet och en familjär känsla i situationen. Tränaren kan hjälpa till mentalt och med tajming och i prestationssammanhanget.

Var öppen för kunskap och ta lärdom av erfarenhet och analysera vad som blir överflödigt. Våga ha roligt på resans gång, resan till målet är det roliga.

Var nyfiken på pressen, andningen, lära mig andas i prestation. Laget och teamet spelar stor roll, dela känslan, erfarenheter och minnen tillsammans.

  • Förbered dig grundligt
  • Följ rutinerna

Min mentor pratar alltid om att du presterar 70% av din kapacitet på tävling gentemot hur du presterar på träning. Var ödmjuk inför hur lite vi faktiskt tävlar gentemot hur mycket vi tränar. Både i vardagssituation men även på tävlingssituationer. Se utvecklingen, hitta en balans på tävlingsplatsen och skapa rätt känsla.

Mekaniskt, visuellt och följsamt – Hur hittar man hoppsitsen?

Ramlade in på ett Instagramkonto häromdagen där det både fotograferats och filmats ekipage som deltagit på träning och började fundera närmre: Vad är en bra hoppsits? Hur ser den ut ? Hur kommer man dit?

Redan under följetången av Hållbara Ryttare säsong 1-2 har jag studerat det ryttare som medverkat. Missförstå detta inlägg rätt, jag kritiserar inte deltagarna och jag letar inte fel, men jag ställer mig frågan – hur kunde det bli så här? Hållbara ryttare fokuserar på dressyrryttare av toppklass, med fantastiska tränare och bra förutsättningar. Men hur kommer det sig att dem hamnar bara lod, blir ”hängandes i tyglarna” och jobbar med spänningar istället för med följsamhet?

För att inte ramla för mycket ur fokus blev Hållbara ryttare ögonöppnaren. Insikten på träningen triggern till detta inlägg.

Jag ställer mig ödmjuk i frågan om hur, kommer spekulera och analysera men dela med mig av mina tankar och idéer. Så vi börjar med första frågan.

VAD är en bra hoppsits: Jag tänker mig helheten, anridning, avsprång, landning, transport (sport). Min första tanke är, balanserat, neutralt och över hästens centra. Utan att för den skull hamna bakom eller framför lodplan och utan att fastna i tyglarna. Detta gäller även i transporten. I avsprånget ska det vara välavvägt och i balans med hästen, inte före och inte efter.

HUR: Positionen ska vara centrerad och ryttarens skänkel, blick och placering ska bibehållas i centra, med en eftergift i tygeln. I landningen är det viktigt att ryttaren inte hamnar i bakvikt med kropp eller hand. Snarast möjligt placera sig i en tvåpunktsits i neutral position för att sedan återgå till neutral centrerad sits.

VÄGEN DIT: Självklart är det lätt i praktiken och många faktorer som spelar in, sadeln, hästens rörelsemönster och förutsättningarna runtom. Men om vi börjar med att rida symmetriskt och liksidigt med fokus på att hålla oss nära hästen i språnget tror jag vi har en bra början. Fundera lite på varför skänkeln pressas bakåt eller framåt, varför ställer ryttaren sig högt ovanför, ligger snett på hästens hals, hamnar på tå eller bakom hästen?

Mitt bästa tips för att justera ryttarens sits är serier, övningar där hästen ”får göra jobbet” och ryttaren får fokusera på balansen, centrat och eftergiften. Börja dock med att hitta en lätt sits, men neutralt utgångsläge över hästen. När det fungerar, cavaletti och enklare bomserier. Tredje steget blir mindre serier och kombinationer. Hästen ska absolut vara ”framför dig” men du får för den skull inte hamna bakom.

Min stora förebild har under många år varit Marcus Ehning, han rider välavvägt och centrerat. Stör sin häst väldigt lite och infinner sig i en neutral position majoriteten av sina ritter.

Studera gärna, analysera och fråga varför blir det så? Inte för att på något vis agera översittare eller mer kunnig utan mer för att leta mer kunskap, nya metoder och tillvägagångssätt att utveckla sitsen och inverkan.

Fortsättning följer…

Hållbara Ryttare 2.6 – Hur hinder hjälper mig att bli bättre

Vad hindrar mig? – Hur hindrar jag mig själv?

Vad sitter mina rädslor – känner du till dem kan du påverka dem. Medvetenheten ger lärdom. – Just detta har varit något jag personligen har arbetat mycket med, och kommer fortsätta göra. Hitta en balans i min självkritik och se till situationen.

Var inte rädd för att våga! – Låt inte rädslan begränsa möjligheten till utveckling och nya kunskaper.

Kan jag påverka det? – Släpp det om det inte inte går påverka. Hantera dessa känslor med planering, stäng av det som är jobbigt och fokusera framåt.

Sätt saker i perspektiv, misstag utvecklar. – Saknas erfarenhet krävs upprepade träningstillfällen eller möjlighet att skapa en preferensram. Här kan det vara av yttersta vikt att man kan ventilera sina rädslor, ha ett team som hjälper en till rätt tillstånd om man fastnar.

Kärleken och passionen är större än rädslan för utmaningen. Våga se att misstag är en del av utvecklingen och låt utvecklingen ta plats.

  • Beskriv dina inre hinder
  • Beskriv dina yttre hinder
  • Utmana dina rädslor

Sista avsnittet av Hållbara Ryttare med Kjell Enhager handlar om att vara bäst när det gäller.

Hållbara Ryttare 2.5 – Tillstånd och bubbla

Erfarenhet av bra och dåligt. Ställ frågan om hur jag känner, mår, energin – kan jag prestera max?

Använd nycklar för att hamna i rätt ”bubbla”. Träning, målsättning och tillståndet för att prestera. Bygg upp tillståndet, planera för att hamna där.

Fysiskt och psykiskt i balans för att presterad. Rätt typ av känsla eller energi ger rätt förutsättningar för att fokusera och prestera.

Positiva tankar när något gått bra kan placera en i rätt tillstånd. Prova dig fram och analysera hur man mår, hur teamet agerar runtom. Egentid fungerar för vissa, planera framridningen mentalt samt programmet. Nervositet kan vara positivt för att få adrenalin och fokus.

”Titta på en serie för att komma i rätt känsla” – Patrik Kittel

Hitta medvetenheten om du hamnar i fel tillstånd, bryt det – fundera på andning, positiva tankar, hitta bubblan. Hantera situationen och ta hjälp av din omgivning. Fysiskt eller psykiskt.

Omfamna det du inte kan påverka, fokusera på det viktiga och det du kan förändra.

Tränarrollen, skapa en positiv känsla, med självförtroende, fighting spirit och det positiva känslan. Skapa pluskänslor, stärk självkänslan, se till att förutsättningarna med kost, återhämtning finns och fungerar.

Desto äldre jag blivit desto viktigare blir förutsättningarna att prestera. Hur jag kan planera, hur jag kan förbereda både mig och hästen för att ha rätt förusättningar att prestera. Träna rätt, träna smart men värdesätt också kost, återhämtning och att ha rätt ”feeling” när det är dags att prestera.

  • Fundera på tillståndet
  • Hitta ditt bästa
  • Hur känns det
  • Hitta tillbaka

Nästa avsnitt handlar om hur hinder kan hjälpa en att bli bättre

Hållbara ryttare 2.4 Hur vi är och hur vi vill vara – hur påverkar det prestation?

Jag måste till jag vill, vad behöver jag lära mig?

Ta vara på moment och tillfällen där det är riktigt bra – välmående och optimala prestationstillstånd. Patrik Kittel pratar om ”goodfeeling” i vardagen påverkar prestationen. Förstärk och därefter jobba på det som behöver förbättras.

Självförtroende – ständig pågående process, våga misslyckas och våga komma igen när det inte blir som jag hade tänkt. Mental inställning och att komma vidare. Var självkritisk men fastna inte.

Hitta rätt känsla, hitta det som är bra och våga lyfta det!

Skilja på person och prestation.

Ventilera, dela med sig, var noga och omtänksam – lyft dina ryttare, dina träningskompisar. Du måste brinna, kämpa och ge inte upp! Ta hand om dig själv för att motivera, prestera och vinna.

Tålamod i att hitta nya vägar, nya möjligheter och varandra. Här känner jag igen mig själv främst som tränare, jag nördar gärna ner mig i motgångar och letar bakomliggande problematik som ger utslaget. Viktigt är dock att lyckas med detta även uppsuttet. Se skillnad på person och prestation, väg in förutsättningar, erfarenhet och utvecklingsförmåga. Vissa saker går rätta till under ridpasset, andra behöver mer tid. Skilj på misslyckanden, motgång och process. Vissa förändringar tar tid och behöver göras på sikt, ett misslyckade är en erfarenhet som stärker slutresultatet.

  • Välj hur du tilltalar dig själv.
  • Byt ut måste till vill
  • Ställ nya frågor till dig självförtroende
  • Fokusera på det du vill lära

Nästa avsnitt – Bubblan

Foderlära – vad behöver min häst äta?

Frågan ställs allt för sällan, vad BEHÖVER min häst, vad SKA den äta och hur tar jag reda på om det foder hästen äter är tillräckligt?

För att skapa sig en rättvis bild måste vi fundera på två saker.

Hästen: Ålder, ursprung, belastning och förutsättningar (vikt, storlek, målsättning). Vilken typ av arbete ska hästen utföra? Räkna på ett grundvärde på vad hästen behöver (basalt behov) samt vad hästen behöver under arbete.

Fodret: Vad ger jag min häst för grovfoder, vilken kvalité håller fodret och hur beräknar jag vad den ska äta när den vilar / tränar hårdare.

Tänk på att två liknande hästar i ålder och storlek kanske inte alls kan äta samma mängd mat. Var noggrann med att leveranserna kontrolleras och att man skiljer på de olika grovfodren. 10kg hö går inte jämföra med 10kg hösilage eller 10kg ensilage.

Jag ska försöka vara detaljerad utan att snöa in för mycket så här belyser jag grunderna i foderlära. – Finns intresse kan jag givetvis gå in mer detaljerat i senare inlägg.

FODER: Börja med att titta på hur mycket smältbart råprotein i gram (smb rp) och hur mycket omsättbar energi MJ det finns i foder. Utgå från fodrets torrsubstans (TS).

Fokusera här på balansen mellan protein och energi i fodret. Detta gör du genom att dividera (/) mängden smb rp med mängden MJ. Bra riktvärde är 6.

Riktlinjen på grovfoder säger 1kg TS per 100kg häst/dygn. – Detta gäller basalbehovet för häst. Utfodrar man endast med ögat utan att veta innehållet i grovfodret är risken att bristerna syns för sent. Detta kan leda till allvarliga biverkningar och skadliga brister för hästens funktion.

Blir balansen högre passar det generellt bättre till unghästar, avelsston men även vuxna hästar. Vid ett värde lägre än 5,5 kommer proteininehållet inte räcka för att tillgodose hästens behov av protein och ge ett energiöverskott. Här krävs ett komplementfoder för att komma åt rätt mängd protein.

Nästa steg är att räkna ut kalcium & fosfor. Dividera Ca med P även här med kg ts för att hålla sig till samma strategi. Kvoten ska vara över 1,2 – det vill säga att det bör alltid finnas mer kalcium än fosfor i foderstaten.

Hästar behöver få mer kalcium (Ca) än P i sin foderstat för att inte drabbas av urkalkning av skelettet.

För att summera detta foderinlägg: Gör en foderanalys på hästens grovfoder. Räkna ut vad din häst behöver för att hålla vikten, samt räkna ut vad hästen behöver för att arbeta / bygga muskler, växa eller producera. Om du saknar kunskap – ta hjälp. En frisk och sund häst är en häst som får tillräckligt med mat, och rätt mat. Ett undermåligt grundfoder kan ge förödande konsekvenser. En tjock häst behöver fortfarande tillgodose sig sitt tuggbehov, står dem ute mycket – kanske behöver fodergivan ökas för att hästen ska hålla värmen och inte tappa hull. Se över dina utfodringsmöjligheter.

6kg TS i minimum på 100kg häst ska multipliceras med fodrets TS för att ta reda på hur många faktiska kilon hästen behöver. Det vill säga, att beroende på hur mycket vatten fodret innehåller blir antalet kilon kraftigt varierande om det är hö, hösilage eller ensilage. Det skiljer även mellan foderleverantörer, skördetillfälle och liknande. Se till att du har koll på din leverans!

Är det intressant kan jag skriva ytterligare om de olika grovfodren, om hästens basala behov, hur man räknar på vad hästen behöver för att fungera i vardagen men även vad som krävs baserat på arbete. Dela gärna er tanke kring detta ämne!